Sistema Polítiku

 

Repúblika Semi-Prezidensialista

Xefe Estadu mak Prezidente Repúblika, ne’ebé eleitu ho sufrájiu diretu i universál ho mandatu ba tinan lima. Prezidente Repúblika maka hanesan garante ba Konstituisaun, unidade Estadu no funsionamentu regulár  Instituisoens Demokrátikas nian, nia mak bele promulga diplomas lejislativus ne’ebé Governu aprova ona ka  Parlamentu Nasionál i bele mós ezerse direitu veto hasoru “sira ne’e duni". Prezidente Repúblika mak hanesan Komandante Supremu Forsas Armadas.

Halo tiha Eleisoens ba Parlamentu Nasionál, Prezidente Repúblika konvida  líder partidu ne’ebé hetan votus barak liu ka husi aliansa partidus ho maioria parlamentár atu forma Governu. Kompete mós ba Prezidente Repúblika atu prezide Konselhu Estadu no Konselhu Superiór Defeza i Seguransa.

Parlamentu Nasionál, órgaun lejislativu, fiskalizasaun i desizaun Polítika, kompostu husi mínimu Deputadus na’in 52 i máximu 65, no hili sira liuhusi votu populár ho mandatu ba tinan 5. Lei Eleitorál mak bele estabelese  númeru loloos Deputadus ne’ebé kompoin Parlamentu Nasionál, agora nian mak 65. Partidus polítikus sira konkorre iha Eleisoens lejislativas, ne’ebé organiza tuir listas ordenadas kandidatus sira nian.

Governu, ne’ebé bele halo mós leis, hanesan dekretu-lei, kona-ba matérias balu, mak sai nu’udar órgaun ezekutivu Estadu nian no órgaun Superiór Administrasaun Públika, responsável mós ba elaborasaun i implementasaun Programa Governu, ne’ebé kontein Polítika Jerál paíz nian, ba tinan Lejislatura tinan 5 laran.

Primeiru-Ministru mak Xefe Governu.

   Ba leten