Prezidente Repúblika renova Estadu Emerjénsia ba loron 30 tan

Kua. 28 outubru 2020, 16:39h
92580610_1091374934557239_576139398555369472_o

Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo, hafoin simu pedidu husi Governu, dekreta, horisehik, loron 27 fulan-outubru tinan 2020, renovasaun ba estadu emerjénsia ba loron 30 tan, hahú husi tuku 00:00, loron 4 fulan-novembru tinan 2020 to’o tuku 23:59, loron 3 fulan-dezembru tinan 2020.

Dekretu Prezidente Repúblika n. 66/2020, loron 27 fulan-outubru konsidera katak “einjerál, situasaun epidemiolójika hatudu tendénsia ida ne’ebé atu sai todan liu, iha fulan-setembru, ne’ebé mantein no intensifika ona iha fulan-outubru”, presiza atu mantein medida lubun ida ne’ebé importante atubele prevene importasaun SARS-CoV-2 mai ita-nia territóriu nasionál no prevene ninia da’et habelar entre populasaun ne’ebé hela iha ne’e”.

Governu delibera ona, iha sorumutuk Konsellu Ministrus nian iha loron 21 fulan-outubru tinan 2020, atu propoin ba Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo, renovasaun ba Estadu Emerjénsia, ba loron tolunulu tan. Hafoin hetan paresér pozitivu sira husi Konsellu Estadu no husi Konsellu Superiór Defeza no Seguransa nian, Parlamentu Nasionál, horisehik autoriza ona Prezidente Repúblika atu deklara renovasaun estadu emerjénsia ba dala hitu, bainhira mosu pandemia COVID-19, ne’ebé konsidera importante tebes.

Ohin, loron 28 fulan-outubru, Governu, iha sorumutuk Konsellu Ministrus, aprova ona medida sira ezekusaun estadu emerjénsia nian.

Dekretu Governu nian nú. 13/2020, loron 3 fulan-outubru ne’e, ne’ebé define ona medida ezekusaun nian sira husi deklarasaun estadu emerjénsia anteriór nian, rejista alterasaun hirak tuirmai:

Regra sira husi izolamentu profilátiku obrigatóriu ne’ebé aplika ba traballadór sira setór petrolíferu nian sei define, ba oin, liuhusi diploma ministeriál Ministra Saúde nian.

Ba oin, obrigatóriu atu mantein distánsia sosiál ba ema seluk ho, pelumenus, metru ida ho balun, exetu ba ema ne’ebé hela hamutuk, atu utiliza máskara oin, ne’ebé taka inus ho ibun, bainhira asesu ka hamriik iha fatin públiku ka privadu ba utilizasaun koletiva nian, atu fase liman bainhira hakarak tama iha estabelesimentu komersiál, industriál ka prestasaun servisu nian sira, ka hakarak tama ba edifísiu sira iha ne’ebé hala’o hela servisu administrasaun públika.

 

   Ba leten