Sorumutuk Konsellu Ministrus nian iha loron 29 fulan-marsu tinan 2016

Prezidénsia Konsellu Ministrus

VI Governu Konstitusionál

..............................................................................................................................

Díli, loron 29 fulan-marsu tinan 2016

Sorumutuk Konsellu Ministrus nian iha loron 29 fulan-marsu tinan 2016

Konsellu Ministrus hala’o sorumutuk iha tersa ne’e, loron 29 fulan-marsu tinan 2016, iha Palásiu Governu, iha Dili no aprova ona:

1. Dekretu-Governu nian kona-ba Prosedimentu Espesiál Selesaun nian ba Prezidente Autoridade Munisipál sira no ba Administradór Munisipál sira

Selesaun ne’e hala’o liuhusi prosedimentu ida ne’ebé la’o tuir prinsípiu ekuidade, méritu, nakloke (atubele promove partisipasaun númeru kandidatu nian ida ne’ebé boot liután) no igualdade jéneru nian, tuir regra hirak ne’ebé estabelese ona husi Estatutu Autoridade Munisípiu sira no Adminitrasaun Munisípiu sira nian. Programa Governu Konstitusionál VI nian prevee katak, to’o tinan 2017, ezekuta ona polítika desentralizasaun administrativa nian no estruturasaun Poder Lokál nian ida, hodi organiza fila-fali  Administrasaun Lokál.

2. Dekretu Governu nian kona-ba Rejime Avaliasaun ba Dezempeñu Profisionál Prezidente Autoridade Munisipál sira no Administradór Munisipál sira ninian

Regra hirak ne’ebé hetan ona aprovasaun ne’e buka atu fó responsabilidade ba Prezidente Autoridade Munisipál no Administradór Munisipál nian sira ba aktu jestaun nian hirak ne’ebé sira prátika, atubele asegura prestasaun beins no servisu públiku ida ne’ebé di’ak no boot liután husi Administrasaun Lokál Estadu nian. Rejime foun ne’e define parámetru no kritériu avaliasaun nian hirak ne’ebé dirijente sira ne’e tenke halo tuir, ho hanoin atu promove kapasidade inisiativa nian, responsabilidade, rigór, kualidade no inovasaun nian iha ninia serbisu.

3. Dekretu Governu nian kona-ba remunerasaun no estatutu protokolár Prezidente Autoridade Munisipál no Administradór Munisipál sira ninian

Haree ba responsabilidade boot ne’ebé Autoridade Munisipál no Administradór Munisipál sira sei simu, importante tebes duni atu valoriza no dignfika funsaun hirak ne’e liuhusi remunerasaun ida ne’ebé natoon ho funsaun sira ne’e.

4. Dekretu Governu nian kona-ba remunerasaun ba membru sira husi gabinete apoiu tékniku nian ba Prezidente Autoridade Munisipál no Administradór Munisipál sira

Estatutu Administrasaun Munisipál no Autoridade Munisipál sira nian, ne’ebé hetan ona aprovasaun liuhusi Dekretulei n.u 3/2016, loron 16 fulan-marsu, prevee ezisténsia gabinete apoiu tékniku nian sira ba Prezidente Autoridade Munisipál no Administradór Munisipál sira, tanba ne’e presiza estabelese valór husi remunerasaun sira ne’e.

5. Proposta Lei kona-ba Rejime Espesiál ba Definisaun Titularidade Beins Imóveis nian

Proposta ida ne’e bazeia ba testu ne’ebé elabora husi Governu Konstitusionál IV, ne’ebé aprova ona husi Parlamentu Nasionál no hetan veta husi Prezidente Repúblika ida uluk. Liuhusi lei ne’e, maka kria ona mekanizmu sira ne’ebé permite atu identifika no rekoñese se mak sai hanesan na’in loloos tuir lei no atribui títulu dahuluk sira propriedade nian. Prinsípiu orientadór sira maka respeitu ba direitu anteriór dahuluk sira, rekoñesimentu ba pose hanesan fundamentu ba atribuisaun direitu propriedade nian no kompensasaun iha kazu hirak ne’ebé mosu direitu barak ne’ebé xoke malu. Ninia aprovasaun permite, ho forma ne’ebé justa no efisiente, identifika se mak sai hanesan na’in loloos tuir lei no rekoñese direitu propriedade nian sira kona-ba beins imoveis iha Timor-Leste no hodi promove distribuisaun rai nian.

Análize diploma ida ne’e nian hahú tiha ona iha sorumutuk ordináriu iha tersa liubá, loron 29 fulan-marsu no, tanba ninia kompleksidade no importánsia (nune’e mós hodiploma ne’ebé tuirmai ne’e), tenke prolonga tan ba loron ida, iha loron 1 fulan-abríl.

6. Proposta Lei kona-ba Espropriasaun ba Utilidade Públika

Lei Espropriasaun nian sira sei regula termu sira iha ne’ebé Estadu bele realiza espropriasaun ba propriedade sidadaun sira nian, bainhira motivu interese públiku nian justifika espropriasaun ne’e, tuir prinsípiu konstitusionál sira kona-ba legalidade no igualdade no sempre ho pagamentu indeminizasaun nian ne’ebé justu. Estabelese ona regra hodi limita ba buat ne’ebé nesesáriu tebetebes ba posibildade atu Estadu espropria beins imóveis ne’ebé pertense ba privadu. Estabelese mós kritériu sira ne’ebé klaru ba determinasaun valór ne’ebé justu ba indemnizasaun sira ne’ebé atu selu.

Konselu Ministrus analiza ona mós:

1. El Niño – Relatóriu kona-ba Situasaun iha Timor-Leste

Ministériu Interiór atualiza ona informasaun ne’ebé fó ba Governu kona-ba impaktu sira ne’ebé provoka husi fenómenu klímatiku ne’ebé maka koñesidu ho naran El Niño no medida sira ne’ebé maka dezenvolve hela, tuir aprezentasaun ne’ebé maka hala’o ona iha sorumutuk Konsellu Ministrus nian iha loron 23 fulan-fevereiru tinan 2016.

Aprezentasaun ida kona-ba nivel presipitasaun nian iha teritóriu nasionál husi fulan-dezembru tinan 2015 to’o iha fulan-fevereiru tinan ida ne’e nian halo ona. Iha ona identifikasaun ba Munisípiu sira ne’ebé atinjidu liu no armazen sira ne’ebé Estadu harii hodi rai ai-han ne’ebé atu fahe ba komunidade sira ne’ebé afetadu; no define ona mós kritériu sira ba distribuisaun ne’e. Rezultadu sira ne’ebé iha aprezenta ona bazeia ba análize reziliénsia nian ne’ebé halo husi Programa Alimentár Mundiál Nasoins Unidas nian.

2. Lei Planeamentu Teritóriál nian

Ordenamentu teritóriu no urbanizmu seidauk regula husi Lei Baze nian ida. Tanba ne’e, lei ida ne’e maka iha kompeténsia hodi regula matéria jerál sira. Sei fó sai iha tempu badak, elaborasaun téknika kona-ba planu teritoriál oin-oin sei permite enkuadra tuir lei planu hirak ne’e no influensia ninia konteúdu.

   Ba leten