Bandeira Timor-Leste nian hasa’e ho orgullu iha ema 200.000 nia oin iha loron ANZAC nian

Ministru Estadu no Prezidénsia Konsellu Ministru no

  Portavós Ofisiál Governu Timor-Leste

 Dili, loron 1 fulan-maiu tinan 2015

Bandeira Timor-Leste nian hasa’e ho orgullu iha ema 200.000 nia oin iha loron ANZAC nian

Iha sábadu, loron 25 fulan-abríl, grupu veteranu timoroan nian ida, ne’ebé lidera husi Kay Rala Xanana Gusmão, husi Majór Jenerál Lere Anan Timur no husi António Gomes da Costa (Mau Huno), marxa iha ema 200.000 nia oin iha marxa loron ANZAC nian iha Sydney, Austrália. Partisipa mós, Vasco da Gama (Criado), Gil da Costa Monteiro (Oan Soro), César dos Santos da Silva (Merak), hamutuk ho veteranu timoroan sira seluk ne’ebé luta ba Independénsia, ne’ebé hela iha Sydney durante vizita ne’e.

Iha tempu hanesan, iha kapitál estadu no territóriu Asurtália nian hotu-hotu, delegasaun hitu seluk veteranu nian hala’o marxa, hasa’e ho orgullu bandeira Timor-Leste nian.

Tinan ida ne’e loron Anzac nian iha importánsia partikulár, tanba marka aniversáriu ba dala atus-ida dezembarke tropa Australiana nian sira iha Gallipoli durante Funu Mundiál Dahuluk.

Komemorasaun, sorumutuk no aprezentasaun sira ne’ebé hala’o iha loron hira nia laran iha Austrália laran tomak ne’e, ne’ebé delegasaun sira partisipa, hodi hakat ba-iha serimónia importante liu mak marxa iha loron 25 fulan-abríl. Bainhira halo reflesaun kona-ba sira-nia esperiénsia, veteranu sira ne’e konsidera katak vizita ne’e alkansa ona objetivu prinsipál tolu: hametin amizade entre veteranu Timor nian sira ho komunidade veteranu Austrália nian, hodi hatene liután kona-ba modelu servisu veteranu nian no fó omenajen ba militár, mane, no feto Austrália nian sira.

Iha tinan kotuk, grupu veteranu eminente Austrália nian sira, Asosiasaun ba Servisu sira ne’ebé Halo ona [iha ingléss:Returned Services League (RSL)] deside, iha Konsellu Estadu Nova Gales Súl nian, konvida veteranu Timor-Leste nian sira atu “partisipa nu’udar veteranu no aliadu iha Marxa loron Anzac tinan 2015 nian no serimónia seluk iha Sydney”. Iha han-kalan despedida nian ida iha Sydney, iha domingu, Prezidente RSL (filiál Nova Gales hosi Súl) nian, Rod White, deklara katak nu’udar previléjiu ida ba nia organizasaun servisu hamutuk ho veteranu sira Timor-Leste nian no fó atensaun liu ba lasu amizade ne’ebé reforsadu entre komunidade veteranu rua ne’e nu’udar parte husi buat ne’ebé sei sai hanesan “relasaun ida ne’ebé  rohan laek.”

Sentimentu hanesan mós repete iha sorumutuk despedida nian seluk iha nasaun laran tomak.

Oradór sira iha Austrália hateten katak ligasaun entre komunidade veteranu rua ne’e ninia baze maka relasaun forte ne’ebé estabelese tiha ona entre soldadu australianu no povu Timor-Leste nian durante Funu Mundiál Daruak. Barak maka dehan katak ida ne’e hanesan “Tusan Ónra nian” ne’ebé sira sente, nu’udar konsekuénsia husi relasaun ne’e, hodi rekoñese ba valór estraordináriu hosi asisténsia ema timor nian, nune’e mós ba ninia konsekuénsia brutál sira.

Viajen ba Austrália hanesan mós parte husi vizita lubuk ida ne’ebé mak hala’o tiha ona no atu hala’o tan entre nasaun rua ne’e. Veteranu no funsionáriu australianu sira husi RSL hasoru malu ho sira nia omólogu timoroan sira iha Díli iha tinan kotuk. Timor-leste mós konvida reprezentante sira RSL nian hodi mai partisipa iha aniversáriu da-40 FALINTIL nian, ne’ebé sei monu iha loron 20 fulan-agostu tinan 2015 no mós iha loron Nasionál Veteranu sira nian (ne’ebé mak foin dadaun ne’e deklara), iha loron 3 fulan-marsu tinan 2016.

Veteranu sira hetan ideia barak husi esperiénsia ne’ebé sira hetan iha Austrália, ne’ebé maka sira bele uza hodi fó tulun iha dezenvolvimentu Konsellu Kombatentes Libertasaun Nasionál foun (CCLN- sigla iha lian portagés) no atividade sira seluk ba veteranu sira. Ideia balun entre ideia sira ne’e maka: oinsá atu konta istória luta nian ba jerasaun aban bainrua nian sira, oinsá fó onra ba eroi sira ne’ebé mak mate no mós oinsá atu servi di’ak liután sira seluk. Buat ne’ebé veteranu sira apresia liuliu maka númeru estudante ne’ebé boot ne’ebé partisipa iha serimónia Austrália nian no utilizasaun istória pesoál militár sira-nian, mane ho feto sira, atu estabelese ligasaun ida ho jerasaun foun sira.

Porta-vos Governu nian, Ministru Estadu Agio Pereira, hateten katak “relasaun entre komunidade veteranu Austrália nian ho Timor-Leste hanesan ezemplu ne’ebé di’ak husi saida maka hetan iha espíritu amizade no respeitu nian. Timor-Leste sente agradesidu tebetebes ho forma oinsá “parseria rohan laek” ida ne’e dezenvolve ba benefísiu hotu-hotu nian. “ FIN

Fotografia no mós informasaun sira seluk kona-ba vizita ne’e bele konsulta ba www.veteranvisit2015.org

   Ba leten