Membru Governu oin-oin mak komemora iha loron 5 fulan Juñu, nu’udar Loron Mundiál ba Ambiente, iha suku Lauana, distritu Ermera, hamutuk ho estudante no profesór sira, parseiru dezenvolvimentu nian, autoridade lokál no komunidade atu hodi promove importánsia ba Meiu Ambiente ba vida.
Ministru Ekonomia no Dezenvolvimentu, João Gonçalves, fó hanoin katak, tinan 2011 ne’e define tiha ona hanesan Tinan Internasionál ba Floresta, “ atu konsiensializa povu kona-ba importánsia ne’ebé ambiente florestál iha ba vida. Nune’e, ita tenke dezenvolve sentimentu ida respeitu, domin no konservasaun nian ba floresta. Ita hein katak ho selebrasaun ba eventu ida ne’e, ita sidadaun timoroan hotu bele fó kontributu atu hodi konservasa no proteje Meiu Ambiente, nu’udar meiu efikás ida hodi hetan dezenvolvimentu sustentável”.
Atu hateten tan katak, Timor-Leste ratifika tiha ona Konvensaun Nasoens Unidas nian haat no Protokolu rua, mak : Konvensaun Kuadru Nasoens Unidas nian kona-ba Alterasaun Klimátika, Konvensaun Nasoens Unidas nian kona-ba Kombate ba Desertifikasaun, Konvensaun Nasoens Unidas nian kona-ba Diversidade Biolójika, Konvensaun Viena kona-ba Protesaun ba Kamada Ozonu, Protokolu Kiotu no Protokolu Montereal. Objetivu Timor-Leste nian mak atu garante dezenvolvimentu nasionál sustentável no belun ba Meiu Ambiente hodi proteje no konserva rekursu naturál sira ba jerasaun iha tempu oin mai.