Governu Hato’o filafali Konfiansa ba Instituisaun Judisiária sira no ba Prezidente Tribunál Rekursu Foun

Prezidénsia Konsellu Ministrus

  Portavós Governu Timor-Leste
IX Governu Konstitusionál

...........................................................................................................................

Loron 7 fulan-maiu tinan 2025

Komunikadu Imprensa

Governu Hato’o filafali Konfiansa ba Instituisaun Judisiária sira no ba Prezidente Tribunál Rekursu Foun

IX Governu Konstitusionál akompaña ho atensaun debate públiku sira foin lalais ne’e kona-ba nomeasaun ba prezidente foun Tribunál Rekursu nian, Juis Afonso Carmona, no espresa nia konfiansa tomak iha instituisaun demokrátika sira no funsionamentu regulár sistema judisiál nian.

Afonso Carmona moris iha Atabae, Bobonaro, moris iha loron 21 fulan-maiu tinan 1964. Nia hala'o knaar nu'udar majistradu liu tinan 25. Tuir lista antiguidade hosi majistradu judisiál sira ne'ebé publika ona iha Jornál Repúblika, Prezidente Tribunál Rekursu foun ne’e hanesan juis ho servisu naruk liu iha majistratura judisiária bainhira nia hetan nomeasaun.

Ninia karreira ne’ebé hahú nu’udar prokuradór públiku iha períodu Administrasaun Tranzitória Nasoins Unidas nian iha Timor-Leste (UNTAET). Tuir mai, iha tinan 2009, nia hetan nomeasaun nu’udar juis terseira klase, iha Tribunál Distritál Baucau. Nia mós servisu iha Tribunál Distritál Díli nian, iha ne’ebé, entre 2019 no 2023, nia envolve iha implementasaun ba inisiativa sira hodi hasa’e kualidade servisu judisiál nian.

Nomeasaun Afonso Carmona nu’udar Prezidente Tribunál Rekursu formaliza hosi Dekretu Prezidensiál Nú. 35/2025, hodi kumpre ho forma tomak dispozisaun konstitusionál, ne’ebé atribui kbiit ne’e ba Prezidente Repúblika. Ida-ne’e nu’udar aktu soberanu ida, bazeia ba esperiénsia akumulada ne’ebé luan, dedikasaun ba servisu públiku no kompeténsia ne’ebé hatudu ona iha dékada barak nia laran iha setór judisiál.

Hanesan estabelese ona iha Lei No. 4/2025, loron 28 fulan-abríl, ne’ebé halo alterasaun daruak hosi Lei Nú. 25/2021, loron 2 fulan-dezembru, Lei Organizasaun Judisiária, enkuantu Tribunál Rekursu atuál ezerse podér sira ne'ebé Konstituisaun no lei atribui ba Supremu Tribunál Justisa no ba Tribunál Superiór Administrativu, Fiskál no Kontas nian, nia prezidente sei hetan nomeasaun husi Prezidente Repúblika, hosi juis sira ne'ebé, iha data nomeasaun nian, hala’o ona atividade profisionál iha majistratura judisiál liu tinan 20.

Iha ninia diskursu tomada pose, prezidente foun Tribunál Rekursu nian reafirma nia kompromisu ba prinsípiu sira Estadu Direitu nian, hodi subliña katak nia assume kargu ne’e “la’ós hanesan priviléjiu ida, maibé ho kompromisu atu serbí povu no Estadu”. Nia indika mós hanesan prioridade sira ba nia mandatu, reforsu hosi kapasidade majistradu sira nian, modernizasaun teknolójika justisa, promosaun transparénsia, no expansaun hosi asesu ba justisa ba sidadaun sira ne'ebé vulneravel liu. Nia mós kompromete atu serbisu hodi estabelese Supremu Tribunál Justisa, hodi destaka limitasaun sira ne'ebé nia auzénsia kontinua impoin ba sistema judisiál.

Iha okaziaun hanesan, Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta, destaka katak “ita-nia Konstituisaun ho matenek estabelese katak Prezidente Repúblika, hafoin konsulta ho Governu, nomeia Prezidente autoridade judisiál aas liu iha Timor-Leste ne’ebé, iha tempu ida-ne’e no to’o instalasaun Supremu Tribunál Justisa nian, ezerse hosi Tribunál Rekursu”. Nia hatutan tan katak "prátika ida-ne'e tuir beibeik dezde ita-nia independénsia, hodi reflete ekilíbriu podér sira ne'ebé kuidadozu iha ita-nia sistema demokrátiku no subliña importánsia hosi pozisaun ida-ne'e iha ita-nia moris nasionál”.

Governu subliña katak nomeasaun ne’e akontese iha momentu ne’ebé la’o hela prosesu luan reforma setór judisiál nian, ne’ebé lidera hosi IX Governu Konstitusionál, ho objetivu atu reforsa independénsia, efikásia no asesibilidade justisa nian iha territóriu nasionál tomak. Reforma ida-ne’e ninia objetivu, entre aspetu sira seluk, mak atu halo revizaun ba enkuadramentu legál no institusionál, hametin kapasidade profisionál sira iha setór ne’e no moderniza servisu judisiál sira, iha koordenasaun metin ho órgaun soberania kompetente sira.

Tanba ne’e, Governu husu atu iha serenidade no respeitu ba malu iha debate públiku, hodi reafirma nia kompromisu atu konsolida independénsia podér judisiál nian no atu valoriza ema hotu ne’ebé, hanesan Juis Afonso Carmona, dedika ona sira-nia moris ba justisa iha Timor-Leste. REMATA

   Ba leten