Sorumutuk Konsellu Ministrus nian iha loron 19 fulan-juñu tinan 2024

Prezidénsia Konsellu Ministrus

  Portavós Governu Timor-Leste
IX Governu Konstitusionál

...........................................................................................................................

Komunikadu Imprensa

Sorumutuk Konsellu Ministrus nian, iha loron 19 fulan-juñu tinan 2024

Konsellu Ministrus hala’o sorumutu iha Palásiu Governu, Dili, no aprova projetu Rezolusaun Governu, ne’ebé aprezenta husi Ministru Ensinu Superiór, Siénsia no Kultura, José Honório da Costa Pereira Jerónimo, kona-ba nomeasaun membrus Konsellu Jerál Universidade Nasionál Timor Lorosa’e tuir kompeténsia Konsellu Ministrus.

Ho Señór Enjeñeiru João Baptista Fernandes Alves nia mate, ne’ebé iha tempu ne’ebá hanesan Prezidente Konsellu Jerál Universidade Nasionál Timor Lorosa’e nian, nomeadu hanesan membru reprezentante setór privadu bazeia ba Rezolusaun Governu n. 36/2022, loron 28 fulan-dezembru, tanba ne’e presiza nomeia reprezentante foun setór privadu no Prezidente Konsellu Jerál foun ida.

Tanba ne’e, Governu deside, tuir artigu da-19 husi Dekretu-Lei n. 16/2010, loron 20 fulan-outubru hodi nomeia:

  • Dra. Dulce de Jesus Soares, Ministra Edukasaun hanesan membru Konsellu Jerál UNTL ne’ebé reprezenta Governu;
  • Señór Alberto Carvalho Araújo hanesan membru Konsellu Jerál UNTL, nu’udar personalidade méritu no rekoñesidu iha setór privadu;
  • Reverendu Padre Acácio Domingos de Castro, SDB, hanesan Prezidente Konsellu Jerál UNTL.

*****

Aprova mós Projetu Dekretu-Lei kona-ba alterasaun dahuluk ba Dekretu-Lei n. 10/2020, loron 25 fulan-marsu, rejime foun kona-ba atividade formasaun Sentru Formasaun Jurídika no Judisiária (CFJJ, sigla iha lian portugés), ne’ebé aprezenta husi eis-Ministra Justisa no Koordenadora Grupu Traballu ba Reforma Setór Justisa, Lúcia Lobato.

Tuir objetivus Governu Konstitusionál IX no rekomendasoins husi relatóriu “Ba justisa ida ne’ebé di’ak-liu”, ne’ebé aprezenta ba Governu husi Grupu Traballu ida ne’e rasik, reforma ida-ne’e ho objetivu atu transforma CFJJ sai sentru exelénsia ida ba profisionál sira setór judisiál nian.

Alterasaun prinsipál sira ne’ebé mai ho diploma ida-ne’e inklui alterasaun ba kompozisaun juri konkursu ingresu nian, ne’ebé daudaun ne’e sei iha membru lima, inklui formadór husi CFJJ. Medida ida-ne’e permite atu liberta liután majistradu no defensór públiku sira husi tarefa rekrutamentu, atu sira konsentra uainhira hala’o sira-nia funsaun.

Objetivu ba alterasaun ne’ebé propoin mak atu promove kapasitasaun profisionál no domíniu ba lian portugés, ho faze formasaun eskolár no prátika ne’ebé sei hala’o iha país sira ne’ebé ko’alia portugés, liuhusi kooperasaun ho entidade estranjeira sira. Faze eskolár ne’e reorganiza hodi foka-liu ba matéria jurídika sira ne’ebé esensiál, inklui avaliasaun interkalár eliminatória ida hafoin fulan sanulu-resin-rua.

Klasifikasaun finál ba faze formasaun ne’e define fila-fali, hodi atribui 60% ba faze eskolár no 40% ba prátika. Aleinde ne’e, prevee posibilidade abertura ba konkursu estraordináriu durante kursu ingresu, hodi prienxe nesesidade rekursus umanus iha karreira majistratura no defensória públika nian.

*****

Konsellu Ministrus aprova mós projetu Proposta Rezolusaun ba Parlamentu Nasionál, ne’ebé aprezenta husi Ministru Agrikultura, Pekuária, Peska no Florestas, Marcos da Cruz, hodi ratifika adezaun ba Akordu kona-ba subvensaun ba peska (“Protokolu Peska tinan 2022”), husi Organizasaun Mundiál Komérsiu OMK, ne’ebé hala’o iha Jenebra iha loron 17 fulan-juñu tinan 2022.

Akordu ne’e ho objetivu atu elimina subsídiu prejudisiál ne’ebé kontribui ba peska demaziadu, liu kapasidade no peska ilegál, ne’ebé laiha deklarasaun no regulamentu. Adosaun ba akordu ida-ne’e importante tebetebes hodi garante sustentabilidade rekursus tasi globál, no promove prátika peska ne’ebé iha responsabilidade no proteje meiu ambiente tasi nian.

*****

Ikusliu, Konsellu Ministrus aprova projetu Proposta Lei, ne’ebé aprezenta husi Vise-Primeiru-Ministru, Ministru Koordenadór Asuntus Ekonómikus no Ministru Turizmu no Ambiente, Francisco Kalbuady Lay no husi Governadór Banku Sentrál Timor-Leste, Hélder Lopes, hodi kria Kódigu Rekuperasaun no Insolvénsia.

Kriasaun ba kódigu ida-ne’e ho objetivu atu promove investimentu, nune’e mós transforma no moderniza ekonomia nasionál. Diploma ida-ne’e sei permite atu fó seguransa no garantia ba investidór, kredór no emprezáriu sira kona-ba mekanizmu rekuperasaun no insolvénsia. Ne’e móis ho objetivu atu fó mós resposta ba ezijénsia integrasaun ba ASEAN no OMK, ho kuadru lejizlativu ida ne’ebé responde ba nesesidade país nian no ba kompromisu ne’ebé asume iha ámbitu internasionál. REMATA

   Ba leten