Soru-mutu Konsellu Ministrus iha loron 16 fulan Setembru tinan 2009

GOVERNU KONSTITUSIONÁL IV

SEKRETARIA ESTADU KONSELLU MINISTRUS

KOMUNIKADU BA IMPRENSA

Reuniaun Konsellu Ministrus nian, loron 16 fulan Setembru tinan 2009

Konsellu Ministrus halo soru-mutu iha loron Kuarta ida ne’e, loron 16 fulan Setembru tinan 2009, iha Sala Reuniaun Konsellu Ministrus nian, iha Palásiu Governu, iha Dili, no aprova:

1. Akordu Dupla Tributasaun ho Portugal no Memoradu entedimentu ho Portugal kona-ba Akordu Dupla Tributasaun.

Objetivu konvensau ne’e nian, atu evita Dupal Tributasaun no preveni evazaun fiskál iha matéria imposta ba Rendementu, hodi aplika ba ema hirak ne’ebé hela iha Estadu ka Estadu rua ne’e hotu. Hó forma ida ne’e, define ona katak Estadu sei aplika tributasaun ba rendimentu bein imobiliáriu, lukru empreza nian, trasporte tasi no aéreu, empreza asosiada sira, dividendu, juru, royaltie, mais-valia, profisaun independente, profisaun dependete, artista no desportista sira, persentajen husi membru konsellu nian sira, pensaun, remunerasaun públiku, profesór investigadór, estudante sira.

 

2. Memoradnu Entendimntu nian hó Portugál kona-ba Kooperasuan Téknika

Memorandu ida ne’e intesifika, hó forma jerál no ba tempu naruk, Kooperasaun iha área Finansa no Administrasaun Públika nian. Marak mós kona-ba importánsia atu dezenvolve modalidade oioin ba asaun hirak ne’ebé atu tau iha programa – estájiu, asesoria, vizita estudu, semináriu, konferénsia, troka informasaun no fornesimentu ba publikasuan hó karater sientífiku no tékniku.

 

3. Memorandu entedimentu hó Portugál ba atribuisaun ba liña kréditu nian ida.

Liña kréditu nian ida ne’e, destina atu finansia projetu investimentu nian sira iha Timor-Leste, no envolve akizisaun ba bein no servisu ne’ebé mai husi Portugál ka partisipasaun husi empreza portugeza nian sira (sein prejuizu ba komponente lokál ne’ebé asosiada).
Área hirak ne’ebé sai nu’udar destinu ba kréditu ida ne’e mak hanesan: konstrusaun no reabiliatasaun ba dalan no ponte sira, konstrusaun no reabiliatasaun ba infraestrutura fízika, sura mós hó área hirak saude no edukasaun nian; konstrusaun no reabilitasaun ba infraestrutura ba transporte komunikasaun nian sira; no produsaun, transporte no distribuisaun ba enerjia no bee.

 

4. Dekretu Lei ne’ebé aprova rejime Promosaun ba Ofisiál Jenerál no Titulár sira husi Kargu Militár Altu.

Dekretu Lei ida mosu ne’e atu haluan ámbitu rejime Promosaun Militár nian sira, hodi nune’e posibilita nomeasaun ba Vise-Xefe Estadu Maiór-Jenerál Forsa Armada, kargu ne’ebé kontempladu iha Estatutu Orgániku Forsa Armada Timor-Leste nian (F-FDTL).
Rejime Promosaun Militár atuál kontempla kompeténsia atu prosede ba promosaun sira to’o patente Koronél nian (ne’ebé kabe ba Xefe Estadu Maiór Forsa Armada nian) maibé la’os ba patente ofisiáll jenerál (presiza atu prosede ba nomeasaun ba Xefe no Vise-Xefe estadu Maiór jenerál Forsa Armada nian).
Aprovasaun ba rejime tranzitóriu nian ida ne’e, atu prienxe lakuna ida ne’e baihira la halo revizaun jeráll husi rejime promosaun militár nian.

 

5. Rezolusaun Governu nian ne’ebé Rekoñese Dezempeñu husi Partisipante sira iha Atividade Komemorativa nian iha Aniversáriu Referendu X iha loron 30 Fulan Agostu tinan 1999

Hó Rezolusaun ida ne’e Governu hatudu ninia laran haksolok ba interveniente hotu-hotu iha Selebrasaun ba Aniversáriu Referendu X loron 30 fulan Agostu. Hó dalan ida ne’e, subliña fatu eventu ne’e nian importante tebes iha istória Timor-Leste nian – ne’ebé la’o hó forma ezemplár, iha espíritu sidadania no konsiénsia sívika ne’ebé aas tebes.

 

Konsellu Ministrus halo mós analize:

1. Apoiu ba Sekretariadu Tékniku Adminstrasaun Eleitorál (STAE) ba Eleisaun Lideransa Komunitária

Iha sentidu atu garante funsionamentu di’ak ba proseu eleitorál bá Lideransa Komunitária, ne’ebé preve ba loron 9 fulan Outubru, importante atu asegura Kestaun lojístika nian sira ¬– hanesan transporte ba materiál preparasaun no apoiu nian, edukasaun ba votante sira, empakotamentu no haruka materiál eleitorál ba Sentru Votasaun sira.
Nune’e, Konsellu Ministru halo aprovasaun ba orsamentu ida hó valór 147.425.75 Dolar Amérika nian ba dezenvolvimentu ba kampaña eleitorál. Halo mós aprovasaun ba sedénsia kareta 90, ne’ebé pertense bá Ministériu sira, atu garante trasporte bá materiál lojístiku iha períodu loron lima nia laran, ne’ebé sura husi loron rua molok eleisaun, loron votasaun nian no loron rua hafoin eskrutíniu.

 

2. Aprezentasaun bá modelu Billete Identidade foun

Governu analiza projetu modelu billete identidade foun, ne’ebé Timor-Leste atu adota. Modelu hó karaterístika inovadora ba seguransa, ne’ebé sai dadaun hanesan objetu ba estudu no dezenvolvimentu, ne’ebé Konsellu Ministru sei halo análize iha sorumutu ida iha tempu oin mai.

 

 

 

url: https://timor-leste.gov.tl?lang=tp&p=1775