Inagurasaun estatua Nicolau Lobato iha Aileu

Prezidente Repúblika Demokratika Timor-Leste (RDTL), Taur Matan Ruak inaugura estatua Prezidenti Nikolau Lobato, loron Kinta, 27 Novembru 2014 iha  suku Aissirimou, Munisípiu Aileu.

Prezidente Taur Matan Ruak ho eis Primeiru-Ministru atual Sekretáriu Jerál FRETILIN, Mari’i Alkatiri ko’a fita, hanesan sinál inaugurasaun. Hafoin ne’e, loke hena mutin ne’ebé taka metin estatua meiu corpo ne’e.

Iha inaugurasaun ne’e, marka mós prezensa Primeiru-Ministru RDTL, Kay Rala Xanana Gusmão, Vise-Primeiru-Ministru, Fernando La Sama de Araújo Prezidente FRETILIN, Francisco Guterres Lu-Olo, José Lobato (oan mane husi saudozu Nicolau Lobato), Rogerio Tiago Lobato (Alin husi Nicolau Lobato), membru Governu, membru Parlamentu Nasionál, veteranu sira, Korpu Diplomatiku, konvidadu sira no komunidade Aileu kuaze rihun 5.

Alem de inaugurasaun, halo mós seremónia rituál sulan Meik ho Kroat, ne’ebé partisipa  mós lia na’in sira husi distritu 13.Inaug. Mon. Nicolau Lobato Aileu Fita 1 Inagurasaun estatua Nicolau Lobato iha Aileu

Primeiru-Ministru, Xanana Gusmão iha diskursu hateten, Governu rekuñese estátua Nicolau Lobato no fó onra ba sira hotu ne’ebé mate iha a prosesu luta ba ukun rasik-an no ba sira-nia mehi atu ita kaer metin nafatin soberani no dignidade estadu nian.

Tanba ne’e, Xanana husu Timor-oan hamutuk hanoin ida de’it, tane aas interese nasaun no povu. “Ida-ne’e mak valórizaun ba Nicolau Lobato  nia sakrifísiu. Husu mós ba joven sira, atu estuda hodi prepara aan di’akliu tan ba futuru. Husu mós ba sosiedade tomak atu uza demokrasia hodi korrije malun no fó atensaun ba malun”, Primeiru-Ministru hateten.

Reprezentante família saudozu Eis Prezidente Nicolau Lobato, Rogerio Lobato hato’o obrigadu ba governu tanba halo tan Estatua ida ba saudozu Nicolau Lobato. “Ami família boot husi Leorema-Bazartete no Soibada-Manatuto, hato’o obrigadu ba estadu Timor-Leste, tanba tau aas nafatin memória Saudozu Nikolau Lobato iha povu nia leet,” Rogerio hateten.

Iha momentu hanesan, Estadu Timor-Leste fó kondekorasaun ba timoroan na’in 32, tanba sira-nia koletividade subar lider maximu durante luta ba libertasaun nasionál no mós kondekorasaun ba veteranu na’in 137.

Entertantu Prezidente Komisaun Organizadór Jorge da Conceição Teme iha nia relatoriu informa, orsamentu ba konstrusaun estatua ne’e maihusi husi fundu Ajénsia Dezenvolvimentu Nasionál (ADN). Estátua ne’e sei sai nu’udar propriedade Estadu, hodi marka istória inssuriesaun armada iha loron 15 Agostu 1975.

url: https://timor-leste.gov.tl?lang=tp&p=10977