Timor-Leste Partisipa Iha Executive Board kona-ba reforma OMS

Timor-Leste partisipa iha Sesaun espesiál Executive Board Kona-ba reforma Organizasaun Mundiál Saúde (OMS) ne’ebé realiza iha loron 1-3 fulan Novembru 2011 iha Suisa, Geneva, ne’ebé lidera hosi Visé Ministra Saúde, Madalena Hanjam.
Executive Board ne’e orgaun administrativa Organizasaun Mundial Saúde nian ne’ebé kompostu hosi nasaun tolu nulu resin hat. Timor-Leste, India no Myanmar reprezenta Rejiaun Sudeste Aziátiku.
Papel importante rua hosi Executive Board maka, Papel Ezekutivu katak asegura desizaun no instrusaun sira hosi Asembleia Mundiál Saúde nian. Papél seluk mak Konsultivu katak, suporta preparasaun ba servisu sesaun Asembleia Saúde nian, alendene Board mós submete iha programa servisu jerál ba Asembleia Saúde nian no mós iha poder atu foti sasukat ba situasaun emerjensia ruma.
“Bainhira sai nu’udar membru ba Executive Board, Timor-Leste simu fiar no knaar bo’ot ida nu’udár Vice-Chair ba Executive Board, hamutuk ho Norway no Senegál hahú fulan Maiu 2011 to’o Janeiru 2012, hodi lidera sorumutu ba Executive Board ba daruak durante loron tolu nia laran. Sesaun espesiál ba Membru Executive Board hanesan mós sorumutu estraordinária ida, ho objetivu atu deskute hamutuk kona-ba reforma OMS nian ba futuru atu bele hetan lalais konsensu ida, hamutuk ho membru tomak atu nune’e bele lori resultadu diskusaun ida ne’e ba iha sesaun Executive Board ba dala 130 ne’ebé sei realiza iha semana dahuluk fulan Janeiru tinan 2012 hafoin sei hato’o hikas iha Assembleia Mundial Saúde (OMS) ba dala 65 nian, iha fulan Maiu tinan 2012”, hateten Vise Ministra, Magdalena Hanjam.
Pontu importante sira ne’ebé deskute iha sesaun ne’e mak hanesan, aprezentasaun relatóriu kona-ba reforma OMS nian ba Futuru ne’ebé saudavel, Programa no Prioridade prinsipál OMS nian, dezenvolvimentu saúde ho ninia determinanasaun, risku moras no kondisaun sira, hametin sistema no instituisaun saúde nian; seguransa ba saúde iha área saúde públika no emerjénsia umanitária;
Deskute mós kona-ba papél OMS nian iha governasaun saúde globál. Reforma iha área Jestaun iha Organizasaun Mundiál Saúde nian laran, hanesan efetividade no efisiensia ba organizasaun; finansiamentu ba organizasaun; polítika no jestaun rekursu umanu.