Komemorasaun loron Restaurasaun Independénsia Timor-Leste ba dasiak

Timor-Leste komemora aniversáriu Restaurasaun Independénsia país nian ba dasiak iha loron 20 fulan Maiu 2011.
Serimónia ofisiál ba komemorasaun ne’e diriji hosi Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta, no partisipa hosi Prezidente Parlamentu Nasionál, Fernando Lasama de Araújo, Primeiru-Ministru, Kay Rala Xanana Gusmão, Prezidente Tribunál Rekursu, Cláudio Ximenes, Primeiru-Ministru Guiné-Bissau, Carlos Gomes Junior, Ministru Negósiu Estranjeiru Portugál, Luis Filipe Marques Amado ho nia delegasaun, eis Ministru Negósiu Estranjeiru Australia nian, Alexandre Downer no konvidadu sira seluk.
Hafoin hasa’e tiha bandeira tuir kedas ho halo Pasajen Revista ba Forsa Armada hosi Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta, hateten iha ninia diskursu “Bainhira ita tetun didi’ak, hau konklui katak tinan hirak ne’e iha duni progresu no dezenvolvimentu. Povu nia moris sei susar, mukit sei todan nafatin. Maibe, familia barak liu mak hetan mós moris di’ak ida kompara ho tinan sia liubá ne’e”. “Sistema kona-ba Saúde ne’ebé oras ne’e ita harii dadaun husi zero, to’o 2009, vasina ona labarik hamutuk rihun 80 (...). Kona-ba deteksaun no kura moras tuberkoluze, ita atinji ona iha tinan 2010, meta hirak ne’e estabelese ba tinan 2015. Ida ne’e mos akontese ba meta mortalidade infantil ba labarik ne’ebe kiik liu husi tinan ida to’o tinan lima. Moras lepra ita halokon tomak ona iha ita nia rai ida ne’e. Iha tinan lima nia laran to’o tinan 2009, mortalidade inan nian ita reduz ona ba tersu ida (...). Kombate ba infesaun no tratamentu HIV/SIDA asegura gratuitamente hosi Estadu, buat sira ne’e prioridade Governu nian (...). Iha nivel Edukasaun nian, ita simu sistema eskolar ne’ebe naksobu tomak. Ohin loron, ita iha liu tan ona eskola rihun ida atus ida ne’ebe funsiona iha paiz tomak. Iha ensinu primáriu no iha segundu no terseiru siklu ensinu baziku, persentajen matrikula eskolar nian sa’e husi 60%, iha tinan 2007, ba 83% iha tinan 2010. Ita haka’as an maka’as atu forma lalais kuadru nasionál – iha Timor-Leste ka iha rai estranjeiru, liu husi blosa estudu ba area oioin”, tenik Prezidente Repúblika.
Iha serimónia komemorasaun tinan ida ne’e Estadu Timor-Leste, atribui mós, medalla orden Timor nian ba ema na’in ha’at hanesan, Primeiru-Ministru Guiné Bissau, Carlos Gomes Junior, Sekretáriu Estadu Kooperasaun, Ministru Negósiu Estranjeiru, Portugál nian, Luis Amado, Horges Salvador, koordenadór ba programa Alfabetizasaun hosi Cuba no Dr. Armindo Maia, primeiru Reitór Universidade Nasionál Timor Lorosa’e.
Aleinde medalla orden timor nian, atribui mós medalla méritu ba ema na’in sia, mak hanesan, Paul Coblan, Reprezentante Veteranu hosi Austrália, Kim Si Zuan, Treinadór futeból iha sentru juvenil Timor-Leste, Luis Humberto Soriano, profesór Kolombianu ida ne’ebé uza kuda burru hodi fahe livru ba labarik sira (biblioteka burru), Miguel Maia, vise-reitór UNTL, Romana Oliveira, Profesora pré-eskolar iha Dili, Maria do Rosário Leão, Profesora ensinu báziku iha Ermera, Amandio Mendonça, profesór ensino senkundáriu Katolika, Canosa, Dili, Clementina de Almeida, profesora tékniku vokasionál iha Dili, no Marciana de Graça, Profesora iha sub-distritu Atsabe,Ermera.