Edisaun Daruak hosi Programa Futuru Lider ba ASEAN (FLBA) sei hahú iha tempu badak

Bainhira faze selesaun remata, edisaun daruak hosi programa Futuru Lider ba ASEAN (FLBA) sei hahú iha tempu badak, ho lansamentu ofisiál ne'ebé marka ona ba loron 31 fulan-janeiru ka semana dahuluk fulan-fevereiru tinan 2025. Eventu ne'e sei konta ho partisipasaun hosi graduadu sira hosi edisaun rua, no sei inklui serimónia entrega sertifikadu ba partisipante sira edisaun dahuluk nian.
Edisaun daruak husi programa ne’e rejista kandidatura hamutuk 480, ne’ebé 330 liu ba faze entrevista ho painél ne’ebé kompostu husi asesór FLBA no partisipante sira husi edisaun dahuluk. Hafoin prosesu selesaun ida ne'ebé rigorozu, hili partisipante na'in-100, ho prioridade ba aplikasaun sira ho pontuasaun aas liu, nomos garante ekilíbriu jéneru no reprezentasaun hosi setór oioin. Grupu ne’e kompostu hosi feto 50% no mane 50%, ne’ebé distribui ba setór sira tuirmai ne’e: setór públiku (21%), organizasaun sosiedade sivíl (26%), akademia (16%), setór privadu (25%), empreendedór (9%) no traballadór independente (3%).
Partisipante sira iha edisaun daruak sei hetan benefísiu la'ós de'it hosi formasaun no workshop sira ne'ebé fornese iha programa, maibé mós hosi esperiénsia ne'ebé hetan hosi partisipante sira iha edisaun dahuluk. Sira sei hala’o knaar importante nu’udar asistente formadór no dirijente ba workshop, aleinde prepara ekipa ba viajen imersaun ba nasaun sira ASEAN nian no hodi ezekuta projetu kooperasaun internasionál sira.
Destake ida hosi programa ne'e maka kontinuidade hosi projetu sira aprendizajen nian iha asaun, ho edisaun daruak tuir no habelar projetu 16 ne'ebé maka hahú ona hosi edisaun dahuluk. Projetu hirak-ne’e orienta ba dezenvolvimentu estratéjiku Timor-Leste nian no buka atu oferese solusaun inovativu ba nasaun nia dezafiu sira.
Tuir relatóriu impaktu programa nian, rezultadu husi edisaun dahuluk hatudu kontribuisaun ida ne’ebé boot hodi hametin lideransa no rede kooperasaun entre lider foin-sa’e sira, fatór esensiál ba dezenvolvimentu futuru Timor-Leste nian.
Primeiru-Ministru, Kay Rala Xanana Gusmão, bainhira lansa edisaun dahuluk, destaka katak “dezenvolvimentu Timor-Leste nian dependente tebes ba ita-nia rekursus umanus no kapasitasaun ba ita-nia potensiál umanu. Tanba ne'e mak ita investe iha jerasaun lider sira tuirmai”.
Programa Futuru Lider ba ASEAN ne’ebé finansia hosi Governu Timor-Leste liuhosi Ministériu Negósius Estranjeirus no Kooperasaun, nu’udar programa intensivu durante fulan 12 ne’ebé kria atu hakbiit lider foin-sa’e sira ho formasaun lideransa, esperiénsia iha nasaun sira ASEAN nian, projetu aprendizajen iha asaun no planeamentu ba karreira.