Primeiru-Ministru vizita DGAS hodi entende dezafiu sira kona-ba bee moos iha rai-laran

Ter. 11 agostu 2015, 10:59h
PM -Vizita Central_tratada

Primeiru-Ministru, Dr. Rui Maria de Araújo, iha loron 11 fulan-agostu, hala’o vizita ba Diresaun Jerál Bee no Saneamentu (DGAS, sigla iha lian portugés), iha Kaikoli, Dili.

Objetivu husi vizita ne’e maka atu rona hosi responsavel kona-ba oinsá bele buka solusaun hodi rezolve dezafiu sira relasiona ho distribuisaun no asesu ba bee moos ne’ebé oras ne’e populasaun barak mak sei enfrenta iha Timor-Leste.

Iha vizita ne’e, Primeiru-Ministru akompaña hosi Vise-Ministru Obras Públika, Transporte no Komunikasaun I, Januário da Costa Pereira.

PM -Vizita Central-3

Diretór Jerál DGAS, João Pereira Jerónimo, iha biban ne’e halo aprezentasaun ba Primeiru-Ministru kona-ba programa ne’ebé hala’o oras ne’e no prioridade sira ba tinan 2016 nian.

“Bee moos importante ba moris komunidade no populasaun nian, durante ne’e buat balun funsiona ho di’ak no buat balun presiza funsiona ho di’ak liután hodi responde ba nesesidade bee moos iha Timor laran tomak,” hatete Primeriu-Ministru.

Kona-ba perspetiva longu prazu, Primeiru-Ministru husu ba DGAS aprezenta Master Plan ida hanesan meta komún hodi rezolve nesesidade bee iha Timor laran tomak.

“Se ita bele investe ba eletrisidade, ita bele investe ba bee ba tinan hirak tuir mai? Se ita la konsege hamosu ida ne’e, tinan 20 tuir mai ita sei infrenta problema hanesan,”hateten tan Primeiru-Ministru.

Husi Diresaun Jerál Bee no Saneamentu, Primeiru-Ministru hamutuk ho Vise-Ministru no ekipa DGAS nian ba observa rede ba kaptasaun, tratamentu no distribuisaun bee ne’ebé harii ona iha sidade Dili laran.

PM -Vizita Central-2Dezafiu ne’ebé identifika kona-ba problema ema balun sei nafatin la asesu ba bee moos maka mosu iha liña distribuisaun nian, tanba ne’e Primeiru-Ministru husu ba responsavel sira hosi DGAS atu bele haree didi’ak problema ida ne’e no seluk ne’ebé identifika ona.

Nu’udar Xefe Governu ha’u buka atu entende problema sira ne’e hotu hodi nune’e ita bele hanoin ba oin. Problema bee ne’e la’ós iha Dili laran de’it maibé iha Timor laran tomak. Se ita nia depózitu bee nian sufisiente iha Timor laran, oinsá ita planeia para halo nia kaptasaun ne’ebé di’ak, halo nia tratamentu no distribuisaun ne’ebé di’ak para depois bele fó asesu ba bee mos ba populasaun tomak,” haktuir Primeiru-Ministru.

   Ba leten