Votu Pezar ba Francesc Vendrell nia mate

Prezidénsia Konsellu Ministrus

VIII Governu Konstitusionál

……………………………………………………………………………………………………………

Komunikadu Imprensa

Votu Pezar ba Francesc Vendrell nia mate

Ho sentimentu ne’ebé kle’an Governu Repúblika Demokrátika Timor-Leste simu notísia katak, diplomata katalaun Francesc Vendrell nia mate, eis-Reprezentante Pesoál Adjuntu Sekretáriu-Jerál Organizasaun Nasoins Unidas (ONU) nian, ne’ebé envolve iha negosiasaun sira ne’ebé kona-ba realizasaun konsulta populár iha loron 20 fulan-agostu tinan 1999 no autodeterminasaun ba povu timoroan.

Francesc Vendrell, moris iha Barcelona iha tinan 1940, mate domingu ida-ne’e loron 27 fulan-novembru tinan 2022 iha Londres, ho tinan 82.

Iha tinan 2019, nia vizita Timor-Leste hodi komemora aniversáriu Konsulta Populár da dala 20, Francesc Vendrell simu Medalla Orden Timor-Leste, kondekorasaun ne’ebé atribui ba nia iha tinan 2009.

Vendrell tama iha korpu diplomátiku ONU nian iha tinan 1968, iha ne’ebé nia nu’udar reprezentante pesoál Sekretáriu-Jerál Nasoins Unidas nian iha prosesu Pás iha El Salvador no Nicarágua (iha tinan 1989-1991), Guatemala (iha tinan 1990-1992) no Timor-Leste (iha tinan 1999).

Nia konsidera hanesan funsionáriu Nasoins Unidas nian ne’ebé iha tempu naruk akompaña Timor-Leste nia problema, hafoin iha tinan 1975, nia maka konvense Sub-Sekretáriu-Jerál iha tempu ne’ebá, Tang Ming-Chao, hodi aprova realizasaun relatóriu ida kona-ba Timor (ne’ebé publika iha tinan 1976).

Diplomata ne’e iha papél importante ida ba produsaun rezolusaun ualu kona-ba Timor-Leste iha Asembleia Jerál, ne’ebé aprova ona entre tinan 1976 no 1982, bainhira Nasoins Unidas hahú atu la tau matan ba kazu Timor nian.

Hosi tinan 1993 to’o 1999, nia dirije departamentu ONU ba Ázia no Pasífiku, ne’ebé nia envolve tebes ba negosiasaun sira entre Portugál ho Indonézia kona-ba kestaun Timor-Leste nian, dahuluk nia nu’udar konselleiru seniór no hafoin ne’e hanesan Reprezentante Pesoál Adjuntu Sekretáriu-Jerál nian, ne’ebé to’o hetan akordu fulan-maiu tinan 1999, ne’ebé tuirmai realizasaun ba konsulta populár iha loron 20 fulan-agostu tinan 1999 no lori autodeterminasaun ba povu timoroan

Hafoin referendu iha Timor-Leste, Vendrell hetan nomeasaun hanesan Reprezentante Pesoál Sekretáriu-Jerál nian ba Afeganistaun no hafoin ne’e nia reforma hosi ONU, nia hetan nomeasaun hanesan Reprezentante Espesiál ba Afeganistaun husi Uniaun Europeia, kargu ne’ebé nia okupa to’o fulan-setembru tinan 2008.

Primeiru-Ministru, Taur Matan Ruak, destaka katak “ninia asaun sira no kompromisu ne’ebé boot tebes kona-ba direitus umanus, justisa no solidariedade sei rai-nafatin iha ita-nia memória no ita-nia fuan”.

Portavós Governu Konstitusionál VIII, Ministru Fidelis Magalhães, lori Governu no povu Timor-Leste nia naran, hato’o kondolénsia ba família no amigu sira Francesc Vendrell nian no afirma katak “ninia memória sei hela nafatin iha istória Timor-Leste nian, tanba ninia serbisu ne’ebé la hatene kolen atu hetan rekoñesimentu internasionál ba direitu autodeterminasaun povu Timor nian”. REMATA

 

 

url: http://timor-leste.gov.tl?lang=tp&p=31547