Sorumutu Konsellu Ministrus iha Loron 7 fulan- agostu tinan 2019

Prezidénsia Konsellu Ministrus

VIII Governu Konstitusionál

……………………………………………………………………………………………………………

Komunikadu Imprensa

Sorumutu Konsellu Ministrus iha Loron 7 fulan- agostu tinan 2019

Konsellu Ministrus reuni iha Palácio Governu, iha Díli no hahú rona aprezentasaun hosi Diretor Estatístika kona-ba Progresu Dahuluk hosi Sensus Agríkula Nasionál. Sensu Agríkula n’e e ho objetivu rekolla dadus iha setór agríkula hodi defini Polítika no Estratéjia ida ba setór ne’e, apoia programa nasionál ba agrikultura ba Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu 2011-2030, dezenvolve indikadór hosi Objetivu Dezenvolvimentu Sustentável, fornese dadus estatístiku kona-ba setór agríkula ne’e iha nível administrativu no fornese enkuadramentu ida ba setór agríkula nasionál. Iha loron-12 fulan agostu too loron-12 fulan outubru 2019 sei rekolla dadus sira, sei lansa relatóriu finál iha fulan abril 2020 no sei disemina rezultadu sira ba munisípiu hotu entre fulan maiu no juñu 2020. ema entrevistadór hamutuk 1.292, operadór GPS hamutuk ema 646 no supervizór hamutuk ema 646 no, totál ema hamutuk 2.584 iha territóriu laran-tomak, hosi totál ne’e 36,8% nuudar seksu femininu, sira hotu halo parte iha ekipa ‘’ Sensu Agríkula’’.

Ministru Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun, Dionísio Babo Soares, aprezenta ba Konsellu MInistru relatóiu progresu kona-ba prosesu adezaun Timor-Leste ba ASEAN. Timor-Leste nia adezaun konsidera nuudar prioritáriu iha kontestu polítiku esternu nian no sei reprezenta impaktu ida pozitivu ba dezenvolvimentu nasionál, ho benefísiu boot ba ekonomia o sosiál. Tinan 2019 sei sai tinan ida desizivu atu halo avaliasaun ida pozitivu kona-ba Timor-Leste nia kapasidade atu kumpri ezijénsia hosi pilár tolu ASEAN nian no, tatuir kedas, adezaun nuudar Estadu-Membru. Timor-Leste adere ba Fórum Rejionál ASEAN nian iha tinan 2005 no entrega ona kandidatura ba Estadu-Membru ASEAN iha tinan 2011. hafoin vizita delegasaun boot Timor-Leste nian ba Sekretariadu ASEAN, entre loron-3 no loron-7 fulan setenbru, Timor-Leste sei simu misaun esploratóriu, hodi reprezenta atividade ne’ebé ho impaktu boot iha prosesu adezaun Timor-Leste nian, hahú hosi loron ne’ebé halo entregue formál kandidatura iha tinan 2011.

Ministra Finansa iha ezersísiu, Sara Lobo Brites, aprezenta proposta Dekretu-Lei kona-ba primeira alterasaun ba estrutura orgánika ba Autoridade Aduaneira. Alterasaun ida-ne’e buka atu, haree ba komplesidade knaar ne’ebé Autoridade Aduaneira dezempeña, halo ajustamentu balu ne’ebé permiti atu administrasaun bele hatán kedas ho transparente ba dezafiu sira ne’ebé enfrenta loroloron. Tan ne’e maka, tenke halo alterasaun ba estrutura no atribuisaun hosi servisu ruma hosi servisu sentrál Autoridade Aduaneira nian, hodi haree mós ba ninia estrutura no reformulasaun ba ninia atribuisaun no kompeténsia sira ho objetivu atu bele hatán di’akliu ba nesesidade sira no garante prestasaun servisu ida efikza no efisiente ba sidadaun sira. Diploma ida-ne’e akresenta estrutura ba Autoridade Aduaneira servisu sira kona-ba planeamentu no finansa nian, lojístika no jestaun ba patrimóniu no manutensaun, administrasaun no rekursu umanu nomós ba unidade rekursu. No sei altera mós designasaun ba dirijente másimu Autoridade Aduaneira nian, ne’ebé tuirmai sei bolu ho naran Komisáriu. Proposta ida-ne’e sei analiza filafali iha reuniaun Konsellu Ministru hodi hein mós pareser hosi Komisaun Funsaun Públika.

Ministra Finansa iha ezersísiu mós aprezenta proposta Dekretu-Lei kona-ba primeira alterasaun ba estrutura orgánika ba Autoridade Tributária. Liuhosi diploma ida-ne’e sei halo alterasaun ba estrutura no atribuisaun sira hosi servisu sentrál Autoridade Tributária servisu sira kona-ba deklarasaun no likuidasaun, jestaun antifraúde, devolusaun no reenbolsu ba impostu sobre valór akresentadu, aprovizionamentu no kontratu, sistema informasaun no rejistu kontribuinte, relasaun internasionál tributária, komuniksaun no relasaun públika ba kontratante no sub-kontratante ba inspesaun tributária petrolífera no ba inspesaun tributária minerál. Proposta ida-ne’e sei analiza filafali iha reuniaun Konsellu Ministru hodi hein mós pareser hosi Komisaun Funsaun Públika. REMATA

url: http://timor-leste.gov.tl?lang=tp&p=22637