Primeiru-Ministru Lansa Pakote Komprensivu Kuidadu Saúde Primária

Kua. 29 abril 2015, 09:45h
Lançamento_Pactoe_Compreensivo_Saúde_Primaria_PM_2105

Primeiru-Ministru Dr. Rui Maria de Araújo lansa ofisialmente Pakote Komprensivu Kuidadu Saúde Primária iha Sentru Konvensaun Dili nian, iha kuarta-feira (29/04).

Primeiru-Ministru iha nia diskursu fo parabéns ba Ministériu Saúde ne’ebé iha inisiativa ida hodi lansa modelu pakote saúde nian ne’e no hein katak to’o 2016 iha ona melloria saúde ba família ida-idak iha Timor-Leste.

Primeiru-Ministru mos husu ba servisu saúde nian sira liuliu iha Ministeriu Saúde hanesan ajente sira administrasaun públika nian atu “rekoñese servisu balun ne’ebé organizasaun Sosiedade Sivil sira hala’o durante ne’e, liu-liu fó atensaun no aprende modelu lori saúde ba família ne’ebé implementa daudauk iha Dili laran iha Klínika Pas.”

Klínika Pas fó atensaun kuidadu primariu nian sira ba populasaun 1277 no sira iha dadus kompletu kona-ba moras sira no totál populasaun ne’ebé hetan ona vasina no hirak ne’ebé mak seidauk hetan ne’ebé sira hala’o liuhusi métodu atensaun primária saúde nian iha parte dadersan nian liuhosi doutores sira ne’ebé mak fó konsulta no iha parte lorkraik sira ba vizita familia  sira.

Tuir planu, Ministériu Saúde sei uza modelu ida ne’e hanesan pilotu hodi habelar ba aldeia sira 2,225 iha rai laran.

Primeiru-Ministru haktuir tan katak, fó ona instrusaun ba Ministra no Vice-Ministra Saúde nian atu hamutuk ho parseiru sira ne’ebé importante hanesan Brigada Médika Kubana nian atu to’o iha loron 28 fulan-novembru 2016 bele rekolla ona dadus husi aldeia sira 2,225 iha rai laran kona-ba totál família iha kada aldeia, ema hira mak sofre tensaun alta, iha risku tanba fuma tabaku, sofre TBC, labarik hira mak vasina ona, labarik hira mak hetan malnutrisaun no labarik hira mak presiza atensaun espesiál tamba sira hanesan ema defisienti.

Primeiru-Ministru mós husu ba servisu Saúde sira atu servisu ho rigór, firmeza no responsabilidade no fiar katak ho  médiku sira 800 resin, funsionáriu, enfermeiru ho parteira sira ne’ebé ho númeru boot tebtebes, sufisiente ona mai ita atu bele lori saúde ba familia ida-idak iha Timor laran tomak.

“Tempu to’o ona atu ita haka’as an hodi lori saúde ba ita nia populasaun sira,” tenik Primeiru- Ministru. “Hau ko’alia ba ita boot sira, hau eziji ba ita boot sira. Ita hotu mesak ema saúde nian.

Responsabilidade ita hotu nian atu lori saúde ba ita nia populasaun. Ita tenke tau iha konsiderasaun katak ita profesionál sira Saúde nian iha responsabilidade  importante liu mak atu lori saúde ba populasaun. Ita tenke husik ona ita nia ábitu ida dehan ha’u Doutor ha’u Infermeiru, ha’u Parteira ha’u tuur iha klínika sé moras la mai labuat ida nia mak moras la’ós ha’u mak moras. Ita profisionál saúde nian tenke lori saúde ba-iha sira nia leet.”

Primeiru-Ministru fó instrusaun ba Ministra Saúde atu nomeia médiku sira na’in 4 hanesan koordenadór nasionál sira ba implementasaun programa saúde nian iha família no na’in 4 ne’e hafoin fó apoiu ba brigada médika  Kubana nian hodi implementa programa ne’e tun to’o baze.

Primeiru-Ministru informa mós iha biban hanesan katak, ekipa téknika informátika nian husi Gabinete Primeiru-Ministru servisu hamutuk ho Ministeriu Saúde oras ne’e prepara hela oinsá ita atu dijitaliza prosesu dispensalizasaun.

Primeiru-Ministru iha nia liafuan ikus fó apresiasaun ba apoiu no envolvimentu husi Parseiru Dezenvolvimentu sira iha setór Saúde nian no hein katak apoiu ba setór ida ne’e bele kontinua.

Iha biban ida ne’e, Primeiru-Ministru hato’o mós nia liafuan espesiál ba Embaixadór Kuba nian ne’ebé reprezenta Brigada Médika Kubana nian ne’ebé servisu iha Timor-Leste tinan 11 ona no fó apoiu sira nia tomak ba dezenvolvimentu setór saúde iha Timor-Leste.

“Iha periou tinan 11 nia laran,  sira fasilita no kria ona kondisauin sira atu Timor-Leste dezafia nia an liután hodi implementa atensaun primária saúde nian ida ne’ebé ambisiozu hanesan mós ita bo’ot sira halo iha Kuba. Ami sei presiza aprende barak husi ita bo’ot sira iha área balun ne’ebé ami presiza komplementa tan nafatin ho ita boot sira nia apoiu.”

Ba kuadru saúde sira Timoroan Primeiru-Ministru mós hato’o lia-menon, “ba profesioná sira  saúde nian, ha’u hatene ita iha difikuldade sira, ha’u hatene katak dezafiu ne’e bo’ot tebtebes  maibé ha’u hatene  katak ita bo’ot sira bele. Ita bo’ot sira bele tamba ita hatudu ona iha 2002-2007. Ita presiza hamoris fali espíritu ida ne’e. Ita presiza hamenus ita nia ko’alia, halo barak liu ita nia asaun.”

   Ba leten