Timor-Leste nafatin fó apoiu ba transferénsia rekursu sira ho lansamentu Relatóriu ITIE tinan 2012

Ministru Estadu no Prezidénsia Konsellu Ministru no

  Portavós Ofisiál Governu Timor-Leste

 Dili, loron 16 fulan-fevereiru tinan 2015

Timor-Leste nafatin fó apoiu ba transferénsia rekursu sira ho lansamentu Relatóriu ITIE tinan 2012

 Relatóriu Rekonsiliasaun Inisiativa Indústria Estrativa sira (ITIE) Timor-Leste nian ba tinan 2012 lansa tiha ona iha loron 6 fulan-fevereiru, iha eventu ida ne’ebé hala’o iha Otél Timor. Prezidente ba ITIE nian maka Clare Short, ne’ebé halo vizita mai Dili hodi partisipa eventu espesiál ida ne’e, no hateten katak “Timor-Leste estabelese tiha ona istória ne’ebé boot tebes iha aprezentasaun relatóriu reseita sira ne’ebé maka loke ba públiku.”

Ne’e mak Relatóriu ITIE nian ba dalimak ne’ebé publika hosi Timor-Leste no relatóriu ba dahaat nian wainhira Timor-Leste simu estatutu nasaun nian tuir prinsípiu no kritériu sira ITIE nian iha loron 1 fulan-jullu tinan 2010. Timor-Leste nu’udar nasaun ba dahuluk iha Rejiaun Pasífiku no nasaun datoluk iha mundu ne’ebé simu estatutu kumpridór nian.

Relatóriu ne’e elabora tuir forma independente hosi Moore Stephens, rekonsilia pagamentu hotu ne’ebé fó sai hosi empreza estrativa sira ho dadus reseita sira ne’ebé fornese hosi entidade governamentál sira hodi determina kontribuisaun setór nian ba ekonomia no hadi’a liután transferénsia no responsabilidade. Relatóriu tinan 2012 nian ne’e hanesan relatóriu dahuluk Timor-Leste nian iha ámbitu Padraun ITIE, ne’ebé dadaun ne’e halibur tán informasaun ida ne’ebé kompleta liu. Relatóriu hirak ne’e hotu bele hetan iha sítiu ITIE Timor-Leste nian www.eiti.tl hodi halo konsulta.

Atrazu sira iha elaborasaun Relatóriu tinan 2012 nian tanba diferensa ideia iha Grupu Traballu Multilaterál nian, ne’ebé mak empreza estrativa sira lasimu nível divulgasaun ne’ebé hato’o husi parseiru sira seluk. Atubele ultrapasa situasaun difísil ne’e, asina tiha ona Akordu Konfidensialidade entre rekonsiliadór no empreza sira. Ministru Petróleu no Rekursus Minerais, Alfredo Pires, bolu atensaun ba nesesidade ne’ebé iha Konsellu Internasionál ITIE nian hodi haree fali prátika ne’e atu garante katak natureza akordu sira ne’e la tuir rekizitu sira padraun foun nian.

Reseita indústria estrativa sira Timor-Leste nian aumenta pursentu 10%, ba 3,6 millaun dolar amerikanu iha tinan 2012. Aumentu produsaun iha kampu Kitan, ne’ebé hala’o hosi ENI dezde fulan-outubru tinan 2011, halo redusaun iha Bayu Undan, hosi ConocoPhilips, tanba traballu manutensaun sira ne’ebé programadu ona. Divizaun entre setór PIB petrolíferu no setór PIB naun-petrolíferu ho persentajen 77/23 iha tinan 201, iha aumentu ida relasiona ho persentajen 80/20, ne’ebé hala’o iha tinan 2011. Empreza foun sira ne’ebé esplora mineira estrasaun kaskallu no raihenek nian tama iha relatóriu ne’e, maibé iha faze ne’e nia kontribuisaun ba reseita ne’e kiik.

Iha rekonsiliasaun ikus, diferensa entre valór ne’ebé entidade governamentál nian sira hateten no empreza estrativa sira maka 0,001% hosi totál reseita nian. Entidade governu nian sira hetan reseita maka’as liu fali duké empreza sira deklara katak sira selu tiha ona. Lee iha relatóriu katak “diferensa prinsipál maka empreza sira la aprezenta mak ninia modelu relatóriu, maske husu ba sira bebeik ona. Entidade governu nian sira aprezenta relatóriu kompletu, nune’e mós empreza sia ne’ebé mak eksplora mineira. Tolu hosi empreza rua-nulu petróliu no gás nian maka la fó sira ninia relatóriu.

ITIE ne’e hanoin atu implementa relatóriu ne’ebé luan liu ba nasaun implementadór sira 48 ne’ebé mak integra, ho ambisaun atu haree tuir forma ne’ebé mak apuradu liu ba jestaun reseita nian no ligasaun ho despeza sira. Ministru Alfredo Pires, membru Konsellu Administrasaun ITIE nian, sei hasoru hela mekanizmu internasionál atu haree besik liu empreza sira, liu-liu kona-ba problema sira  hanesan deklarasaun falsu sira, evazaun fiskál ne’ebé hanaran “oil bullying” (intimidasaun no violénsia minarai nian).

“Daudaun ne’e transparénsia hanesan baze referénsia ida ba ami”, afirma Ministru Alfredo Pires”. “Amplikasaun hosi relatóriu sira no padraun ITIE nian fó dalan ba ita atu hakle’an liután kestaun kualitativa nian sira, ne’ebé tenke realsa ba-iha forte potensiál investimentu nian ba ita nia indústria estrativas sira”.

   Ba leten